måndag, april 28

När grodorna kväka.. & Eris dansa!





K*ken i havet! Nej jag har inte glömt oss, vänner.
Bara det att jag varit full i två dygn.

Jag och Krumelur drog upp på berget, för där skulle vara konsert. Den missade vi men
vi skapade (ännu en) eld bland alla fulla ungdommar, som tydligen var ung-piratpartister,
som hade anordnat själva konserten/festen då de hade något slags möte i umeå i helgen.

Varsin famn ved fann vi oss, och jag skapade mig uppdraget: "denna eld ska flamma när alla
andra eldar skola vara endast glöd, och detta med endast denna ved, medelst indianeld".
Och så blev det.
En snubbe kom och frågade om han fick ta ved av oss. Det hade blivit mörkt men jag sa nej,
och hänvisade honom till en bra plats att finna egen ved i skogen. Men såklart var alla
välkomna till elden vår! Javelin & Manu hade dykt upp, jag hade brett ut fårskinnen. Magi skedde.
Sen kom snubben tebax och hängde med oss, och rökte av gandalfpipan Krumelix bjöd på,
som i sin tur var fylld av donation från Pedatte, som i sin tur funnit svarta fin-grejer från Himala-jah.

Snart samlades fler ungpirater, och jag försökte mest undvika att prata om politik, och fokusera
på livet och andra viktiga saker. Snart dök en kvinnogestalt upp på andra sidan elden.
Jag hade inga glasögon, men vi skojades lite, och snart utbrast hon "men hallå! vad är ni
för kula tomtar!?" Och så kom hon fram. Och så var hon klok, odlare av liv, och så var hon
vacker, och så hällde hon i mig vin, och tillslut var där bara jag och hon, elden pyrde bara,
och klockan var tolv mittpådagen, och det var som sommar! Och bara massa glädje!
Fast vi var skapligt sletna.. icon_razz.gif Och inte kunde vi gå hem till min mor heller.. icon_lol.gif

Nå, tack alla små strömmar som skapar denna magiska flod av kärlek & överflöd i mitt liv!


. . . .


Nu är jag nykter igen..

Och då skrev någon och frågade mig:
"What is the significance of Eris? I would like to understand some more. Do not know where to start though."


Och jag fann en tråd och började nysta sådant:

"
Hey! This great way you do is right - asking a good question!

Me, I learned about Eris from the works of the saint Robert Anton Wilson, and I would recommend his books to anyone with a curious soul.

The greek story itself, from the Iliad is worth reading too. There are so many good thoughts to pick up from there. Like, what happens when we try to "push away", reject or hide what we (think we) can not handle/dominate/incorporate? Yes, what we call "chaos" will ensue. (even bring down empires.. )

But what if we would learn to become friends with our enemies, and invite them to our party!? That one you just have to try out by yourself..

I like to look at it as Eris = Kaos being the "All", or what was here in the beginning, out of , or inside which, "order" has been born. So that Eris is the mother of All things.
Also the things we do not "like/enjoy" or are afraid of. She is the unknown, the X-factor, the "Alek" in "Alek Bom" (Alek means "beyond words" or "incomprehensible" and "Bom" means "glory" (to)) the unknowable.

But the funny thing is, it is possible to know her! (because she is our mother, and we are a part of her, so she is inside us, as we are inside her.)
I like to see it in the metaphor of "the eye of the cyclone", or a "chaos star" with a "tai chi" (yin-yang dao-generator) in the middle.
We can be afraid of it all. Or we can go meet it at it's home, present ourselves, state our intetions (to alster more life for life's own sake and glory) and meet this ur-kraft, this source of it all, the power that created all that is and isn't.

And we shall find that behind our fears and our phobias, and our hate for all we do not understand and all the "other cultures/peoples", our fear of death, behind this all, there she is, and she loves us, and she made all this for us, and she keeps on giving us all we need to transcend and realize what we are, parts of Her. And she brings us home, to "death", and then she sends us back (home) to Life again and again!

Until she is satisfied.. I have no idea what happens then, like, if she would be all "ok, I'm done, this game is over, see me laterz"..?

So, for now, it's best to remember her, and cherish her, and sing songs for her and to her, and make offerings and thanks and praises for her.

That she let's us keep on experiencing all this, life and love and magic!

She (Life/All/G*d/Dao/Holoverse/Time/Energy/Love) is your best ally, or your worst enemy. It's a choice.

Thank you   for asking a great question! Makes me imagine better.

Bless all souls who strive for love and life & and understand that chaos is the birth-giver of order ¤




Tusen x Tusen tack för elden & kärleken & detta magiska liv!

Myskox är ute igen, snart helt, tillbaka, hemma... Väl komna!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar